Peter Gerhardsson valde att fortsätta
med Elvby (lagkapten idag) i mitten tillsammans med Chatto.
Förvånande nog fick också både Martin Ericsson och Andreas Drugge
plats på mittfältet. Ericsson tog rollen lite mer till höger och
Drugge spelade i den offensiva mittfältsrollen. Frölund tog
högerbacksplatsen och förpassade Forsell till bänken.
Blött och starka vindar väntade
lagen. Första chansen kom efter fem minuter när Mikael Dahlberg
skjuter klockrent i ribban från ganska nära håll. Men det blev
också Gefles egentligen enda chans i första halvleken. Häcken
dominerade totalt. 1-0 kom efter sjutton minuter, Makondele gör mål
i en tilltrasslad situation i straffområdet, men målet döms bort
och Häcken får straff, tydligen har bollen gått på Pär Asps
hand. Makondele är bombsäker och sätter straffen till vänster om
Hugosson. 2-0 kommer drygt 20 minuter därpå, denna gången gör
Hugosson en riktigt vass dubbelräddning, men släpper returen på
Drugges skott rätt ut till Waris som skjuter upp bollen i nättaket.
Gefle hade ingenting att säga till om, det var som om Barca mötte
Alcorcon ungefär. 3-0 skulle också komma, precis innan
halvtidsvilan gör Makondele sitt andra efter ett helt fantastiskt
(makalöst, magiskt, underbart) förspel av Drugge, Waris och
målskytten själv. Klappklapp och René upp som ensam
skytteligaledare.
I andra dras tempot ner avsevärt.
Häcken har grov motvind och lyckas inte skapa lika mycket som i
första. Gefle då? De är lika dåliga som i första. Två skott på
mål under hela matchen talar sitt tydliga språk. Häcken är
riktigt nära 4-0 och efter 70 minuter får Häcken en straff, som
Makondele tar hand om. Denna gången missar han dock och matchen
slutar 3-0.
Om Syrianska var dåliga mot Häcken,
så var det ingenting emot Gefle. Kasst, ointresserat och tråkigt.
Den enda som får godkänt i bortalaget är målvakten Hugosson, som
räddar Gefle från total förnedring. Men man ska inte glömma bort
att Häcken spelade bra idag, Drugge och Makondeles samspel vid
3-0-målet är fotbollsgodis, det är inte ofta man får se sånt i
Sverige. Häcken har en sån oerhörd stabilitet i spelet just nu,
nästan allting klaffar och det ska bli riktigt intressant och se dem
mot HIF på söndag.
Drugge måste hyllas idag och det
verkar äntligen ha lossnat för honom nu. Han har haft det tufft i
över ett år och förtjänar verkligen att komma igång igen.
Makondele är återigen bra och är nu kung, president och diktator
över Allsvenskan. Ingenting verkar kunna stoppa ”gubben från
Kongo” just nu. Alla i Häcken förtjänar egentligen plus, Frölund
måste jag lyfta fram lite extra, inte ofta jag gör det. Är väl
inte hans största fan, men är stabiliteten själv idag. Ericsson
visade att han kan spela på en kant också, värdefullt inför
fortsättningen. Waris lyser inte lika klart längre, men fortsätter
göra mål och gör ett jäkla jobb där framme. Chatto-Elvby är ett
riktigt bra mittfältspar som håller stjärnskottet Lewicki på
bänken.
Som sagt, det ska bli roligt att se
Häcken mot riktigt bra motstånd nu på söndag. Konkurrensen är
stenhård för tillfället och det tuffa spelschemat lär Häcken
klara av med bravur.
***
Publiksiffran 1862 är inte bra,
verkligen inte, men idag kan man faktiskt skylla på vädret.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar